Skriven av Ben Elwing 2018
Förberedelser
☐ Ansvariga
Tävlingsledaren utser lämpligt antal ansvariga för respektive ansvarsområde.
Dessa skall göra listor på åtgående material. Materialet skall därefter i god tid kontrolleras och redovisas till tävlingsledaren.
3D-mål
3D-djuren benämns från och med i år (2018) som 3D-mål.
☐ Antal 3D-mål
3D-målens antal och skick kontrolleras.
☐ Reparera mål
Reparera eventuellt trasiga eller dåliga mål.
Vid behov anskaffa nya mål.
☐ Poängzon ok
Poängzonerna (linjerna) skall vara tydligt avläsbara. Förbättra vid behov.
☐ Bättringsmåla
Vid behov bättringsmåla målen. Vanlig sprayfärg fungerar bra.
☐ Förankringsrör
Kontrollera och rensa förankringsrörens (i målen) hål då dessa ofta fylls med jord.
☐ Armeringsjärn
Armeringsjärnen som använts till förankring får en stukad skalle när dessa slagits ner ett antal gånger och kommer så småningom inte få plats i rören. Gå därför igenom armeringsjärnen och vid behov slip ner ev. skallar.
☐ Målbilder
Tag fram bilder på målen där 11-poängaren skall vara markerad. Notera att bilden måste visa den sida av målet som skytten skall träffa.
☐ Nummerskylt
Målets nummerskylt med påle.
☐ Skjutpålar
Kontrollera skick och antal på skjutpålarna.
☐ Snitslar
Kontrollera skick och antal snitslar. Fyll på och byt ut efter behov.
☐ Slutkontroll
Tävlingsdagen före tävlingsstart skall hela banan, mål, skyltar, snitslar mm kontrolleras.
Inskjutning
☐ Inskjutningsplats
Inskjutningsplats skall finnas för uppvärmning och kontrollskjutning.
Antalet inskjutnings mål, helst buttar med flera tapeter, för att sprida pilarna, även 3d-mål kan användas. Antal inskjutningsmål skall vara så pass många att alla anmälda skyttar kan få tid att skjuta före tävlingsstart.
☐ Avstånd
Mät noggrant (helst med måttband) avstånden till målen med 10 m intervaller. Markera helst avståndet vid målet.
☐ Lämna kvar något mål
Efter avslutad inskjutning låt om möjligt minst ett mål stå kvar för den händelse att någon skytt senare fått någon form av haveri och behöver testskjuta.
Markval
Välj helst kuperad terräng för varierad skjutning både upp och nedför.
Försök undvika orensade hyggen och blöta marker.
Vid rensning av gångvägar och skjutgator lämna absolut inte korta vassa stubbar att snubbla på och skada sig vid ev. fall utan klipp sly och buskar nära marken.
Undvik allt för branta gångvägar, detta för att visa hänsyn till skyttar med mindre ork. Vid behov sätt ut handledare rep eller trappor.
Banlayout
☐ Antal mål
Banan läggs med alternativt 30 (1-pil serie) eller 24 (2-pil serie) mål.
☐ Slingor
Banan bör läggas så att skyttarna kan återkomma till startplatsen minst en gång. Lägg då banan antingen i 2, 3 eller 4 slingor.
Om det ändå görs en slinga med ett varv, se då till att det då efter 15/12 mål finns möjlighet till skaffning och toalett, meddela även skyttarna om så är fallet så att egen mat, kläder mm kan tas med.
☐ Avstånd mellan mål
Försök att hålla bansträckningen kort, med korta gångavstånd mellan målen.
Sätt hellre ett utfyllnadsmål (inte så fint terräng) än att man behöver gå en längre sträcka till ett finare mål.
☐ Säkerheten
Säkerheten är prio 1. Var noga med att missade eller studsande pilar ej landar på banan.
☐ Skjutriktning
Tänk på att compoundskyttar ibland gör höga uppdrag med risk för ofrivilliga höga skott, undvik skjutriktningar mot banan och andra mål.
☐ Säkerhetskontroll
Kontrollera, efter att banan är lagd, säkerheten med hjälp av flera personer som går patrullvis runt banan och letar säkerhetsrisker.
☐ Ej dubbelmål
Undvik att lägga dubbelmål, då dessa skapar onödiga köstopp.
Variera djurstorlekar (djurgrupper) så gott det går, men låt terrängen avgöra vilken storlek som är lämplig.
☐ Broar
Bygg broar/spångar över vatten och blötmark. Man skall kunna gå banan (vid torr väderlek) torrskodd.
Tänk på och försök undvika halkrisk vid regnväder.
Mål
☐ Storleksgrupper
Målen indelas i fyra storleksgrupper, grupp 1, 2, 3 och 4 där hjärtringens storlek bestämmer grupptillhörighet. Anpassa skjutavstånden till gruppen, korta mål för grupp, långhåll grupp 1. Försök att lägga banan med lika många mål av varje grupp.
På korthåll (grupp 4) skall målet bestå av minst två likadana figurer.
☐ Skjutavstånd
Skjutpålarnas färger är röd, blå, svart, vit.
Hela målet skall i möjligaste mån synas från skjutplatsen, och vänd 90 grader mot skytten, undvik alltså i möjligaste mån vridna mål.
Skjutavstånd för röd påle är 10-45m. Blå påle 5-30m. Svart påle 5-25m och Vit påle 5-15m.
Viktigt är att min och max avstånd inte får överskridas, lämna därför lite marginal när målen läggs nära gränserna.
☐ Måttband
Mät alla avstånd med måttband (ej lasermätare). Notera dessa och redovisa avstånden så fort alla skyttar skjutit klart.
☐ Backstopp
Om möjligt placera mål på mark så att missade pilar kan hittas och ej gå sönder.
Placera inte mål framför sten, vatten, rishögar, höjder utan backstopp och liknande.
Placera inte mörka mål i mörk omgivning, djuret skall vara synligt. Tänk på att belysningen förändras under tävlingsdagen. Så gott det går skall alla ha samma ljusförhållande under dagen.
Om mål står i vattenkant, se till att mark finns framför målet för att kunna dra ut pilar.
☐ Mål fastsatta
Se till att målet står så stadigt så att det inte ändrar läge när pilarna drages ut.
Slå ner armeringsjärnen så långt att de inte bottnar i målrören. Tryck inte ner armeringsjärnen i marken med målet, då kan järnen tryckas upp i målet så att pilar kan träffa järnen.
Skjutgata
☐ Utnyttja terrängen
Lägg gärna målen så att skjutning får ske brant upp eller ner.
Utnyttja kullar och stenar i skjutgatan för att försvåra avståndsbedömningen.
☐ Två vid pålen
Två skyttar skall samtidigt kunna skjuta från pålen.
☐ Skjutplatsen
Placera skjutpålen så att båda skyttarna kan stå bekvämt, undvik lutande skjutplats.
Placera skjutpålen så båda skyttarna får samma förhållande att stå.
Placera gärna framförvarande skjutpålar så att dessa inte syns från bakomvarande skjutplats. Detta för att skytten inte skall få hjälp med avståndet.
☐ Mål synligt
Kontrollera att hela målet syns från skjutplatsen och är skjutbart även för korta och långa skyttar.
☐ Fri skjutgata
Rensa skjutgatan från grenar som kan vara i vägen för pilbanan.
Om målet blir fint i t.ex högt gräs, klipp då gångvägen fram mot målet och skjutpålarna vid sidan om skjutgatan.
Gångväg
☐ Snitsling
Snitsla gångvägen så gott det går 90 grader från målet.
Inga vägar får gå bakom målen.
Häng snitsel så att två snitslar syns direkt från målet, detta för att visa vägens riktning. Häng sedan snitslar så att ny snitsel syns innan man lämnar den föregående.
Om man måste gå en omväg fram till målet från skjutplatsen, snitsla denna väg med annan färg än snitslarna.
☐ Nummerpåle
Målets nummerpåle skall placeras 5-10 m före målbilden, om möjligt placera den så att inte målet syns från denna plats.
☐ Målbild
Målbild skall placeras 5-10 m före röd skjutpåle.
Efter tävling
☐ Materialkoll
När allt material plockas in, kontrollera så att alt är helt, räkna skjutpålar mm.
☐ Eftermöte
För att förenkla och göra en ny tävling bättre är det viktigt att lära sig vad som inte var riktigt bra och att få fram synpunkter från så många håll som möjligt vad som var bra och vad som kunde göras bättre. Sammankalla därför ett möte där bra och dåligt ventileras och noteras för en bättre tävling nästa gång.